ibland önskar jag att jag var lite starkare, i mig själv.

litade mer på mig själv.

helt enkelt.

nu får det bära eller brista.

lasse sjunger att livet pågår här och nu.

så varför ska jag då inte leva här och nu?

det får bära eller brista, så är det.

blev en eld och grillad korv igår trots allt.

jag längtar efter mer skog, och riktig skog också.

inte vara i skogen light, som igår kväll.

jag vill vara hela dagen i skogen, lukta rök och få skit under naglarna.

plocka bär, elda, dricka kaffe, andas in luften, grilla korv, känna kylig höstluft värmas upp av solen. 

för att sen komma hem från skogen och vara alldeles rosig om kinderna och trött i ögonen. elda bastu, basta tills det känns som att man stupar. sen bara andas, dricka friskt kallt vatten och låta sömnen ta en.

gaaaaah! ge mig nu.

jäklar vad man kan bli irriterad helt plötsligt.
för något som ligger och pyr, och så ger man sig själv lov att bli sur.

och då tar det hus i h-vetet som man brukar säga.

då släpper man hela den uppdämda irritationen lös och så är stormen i tekoppen ett faktum. lovely ändå.

jag ska posta ett brev. lovely även det, not.

lägger ner plugget nu. återupptar det väl imorgon och hoppas på lite god tur.

hejhejdådå

attans järnspikar. det går inge vidare för mitt lag.

jag har inte ätit något än.

däremot har jag spillt bort ännu en bra stund i telefon.

well, well, jag är ingen stjärna i disciplinsporter så mycket är säkert.

men nu jäklar mat, annars blir jag otrevlig.

tjing!

ja, det går..sådär. gick ganska fint, med endast några få fejsbokande pauser. inte farligt alls faktiskt. men så kom jag ihåg vad jag drömt i natt och började sakna mina syskon så sjuuukt. var helt enkelt tvungen att ringa. och så var de inte ens där. men, jag har åtminstone framfört budskapet, att jag drömt om dem och saknar dem som tusan.

och nu blev jag så oerhört hungrig, måste äta innan jag klarar av att fortsätta...hujhuj.

men sen, back to business!

tjingtjing

come closer

oooh. det är något som känns inomhus, eller jag menar inombords.

hihi, tyckte det lät roligt med inomhus.

jag kanske är lite lättroad just idag...hm. eller så är jag bara glad att jag inte jobbar någonstans idag. det är ju allt bra knasigt. jag har varit ledig en hel vecka, men den enda lediga dag som jag kan njuta av är denna söndag mitt i allt, och då måste jag plugga. det är ju uppåt väggarna, är det inte? jag behövde nog en dag på hultan och nex för att uppskatta både mitt nuvarande jobb, mitt pluggande OCH ledighet. det är nog sanning. det plus att molnen skingrats lite, de har tyngt ner min lediga vecka helt och hållet. utan dem hade den åtminstone haft en chans att vara bra.

nåja. nu kanske mitt lilla test kan genomföras då. jag måste plugga idag, för annars blir det inget roligt ikväll. jag försöker klassa kvällens eventuella planer som morot för att jag ska plugga. jo tjena, om det fungerar ska jag personligen gå ner till sveavägen och låna stege, pensel och färg, gå hem med det och måla ett kors i taket. bildligt talat, givetvis.

såatteee: nu sätter jag igång. rapporter över förloppet kommer.

prince får inleda plugget med ett av mina favoritintron (här skulle jag lägga in en länk till dutuben, men prince vill tydligen inte att hans låtar ska ligga där, så det blev det minsann inget med.) (men! när jag botaniserade runt i dutubens mycket stora arkiv fann jag en liten kille som verkar gilla låten ungefär lika mycket som jag. så ta en titt på han istället vetja, så får ni höra låten på köpet liksom. som två för en ungefär. eller som en på köpet. ja, ni fattar: lookielookie!) (fråga mig inte vad som är grejen med de där osmakliga så kallade "visuella effektera" som är pålagda. de reserverar jag mig mot, å det allra bestämdaste. suck.) (mhm, jag "have a thing" för parenteser) (...och så kallade "citationstecken") (...OCH jag kanske, i vissa lägen, kan påminna lite om hon i yrrol (en kolossalt genomtänkt film, btw) som är så bra på engelska uttryck, typ "cup of tea", "hold your horses" och sånadäringa liknande):

dearly beloved
we are gathered here today
to get through this thing called life

electric word life
it means forever and that's a mighty long time
but I'm here to tell you
there's something else
the afterworld

a world of never ending happiness
you can always see the sun, day or night

so when u call up that shrink in Beverly Hills
you know the one - Dr Everything'll Be Alright
instead of asking him how much of your time is left
ask him how much of your mind, baby

'cuz in this life
things are much harder than in the afterworld
in this life
you're on your own

02.22 hade jag arbetat färdigt.

03.33 loggade jag in på bloggen.

vad händer 04.44?

jag har alltså jobbat idag. var en sjukt tråkig kväll eftersom det knappt var någon där, alla på olles idag. inte alls en sån där kul kväll som man faktiskt kan ha när man jobbar i ett spelbord. särskilt när man gör det så sällan som jag. men 4,5 h arbete ändå, det är alltid något. 

mina orosmoln är nog uttunnade lite nu. sköönt.

men då kommer andra tankar. och ibland kan man bara känna att man är ful. 

det är väldigt konstigt egentligen, är det inte? att man kan känna sig snygg ena dagen och riktigt FUL nästa dag...ett mysterium. jag hoppas jag inte känner mig lika ful imorgon, för då måste jag nog hålla mig inomhus hela dagen. huuga så besvärligt.

nu ska lina lilla gå till sängen, lägga sig i den och sen: sooova. nästa vecka blir det några riktigt tidiga mornar. de ska jag tänka på när jag somnar. så kommer timmarna i sängen kännas ännu härligare. wiihoo :)

natt i natt

jag har en så fin bakgrund på mitt desktop. det är en bild av ett av banksy's verk. det är en flicka, hon har tappat sin ballong och hon springer efter den. ballongen har formen av ett hjärta och är väldigt röd.

i andra änden av bilden står det skriver på väggen: "there is always hope"

det är en så vacker bild. flickans ballong betyder så mycket mer än en ballong (iaf enligt min tolkning), och hon springer efter den, dvs. hon har inte gett upp hoppet. ett verk som inger hopp kort sagt.

har hört talas om banksy via klasskamrater och tog reda på mer här om veckan. jag blev oerhört imponerad, det han (eller hon, vem tusan vet?) gör är genialiskt. me like big time.

så fort jag tittar på bilden en liiite längre stund så kommer budskapet innanför skinnet på mig igen och så känner jag mig lite mer hoppfull.

det är stärkande.

den här sommaren har varit en av de mest förvirrande somrar jag haft på länge. känner mig lite lätt upp-och-ner vänd och omskakad. snart kan jag inte skriva ett enda ord till om det, för det står mig upp i halsen. snart är gränsen nådd och då bryts allt, jag tar paus och ägnar mig åt enbart grubblerier i huvudet eller i samråd med andra. då får bloggen stryka på foten en stund. inte riktigt än, men snart.

dessutom, mitt nygamla projekt: jag är bra, jag duger och jag är fan bra!