lördag natt, mot söndag that is.

och jag kan konstatera följande:

-uno är ett roligt spel.

-gräset har en märklig förmåga att alltid se så grönt ut överallt utom där man står.

-om jag fick bestämma så skulle jag tillbringa de kommande veckorna i mina stövlar, typ. dvs. inte åka till stan utan till skogs. 

vidare funderar jag, utan att direkt konstatera:

det kan mycket väl hända att jag är förvirrad.

det finns till och med mycket som talar för att så är fallet.

men...det kan jag inte hjälpa.

jag kan bara försöka finna rätt väg härifrån, där jag står.

så det är vad jag står i, att finna rätt väg ut/in/bort/hem/vidare.

en sista nöt innan sömnen får infinna sig:

skulle det inte vara skönt ibland att vara mer som andra djur? alltså följa sina instinkter, göra saker utan att begripa varför. göra dem enbart för att det känns i hela kroppen att så måste jag göra, så ska jag göra. bara göra det som instinkten säger åt en att göra, utan att grubbla på några om eller hur eller varför. skulle inte det vara väldigt skönt till och från?

nattinattkatt och hund också.

tjing