det är så logiskt, alla fattar utom du.

egentligen har kvällen och dagen varit väldigt bra.

egentligen.

har varit på syjunta, suttit och myst med trevliga människor och stickat.

pluggat och känt att detta kanske inte är en omöjlighet.

fått klart godkänt på tentan = lättnad.

hunnit med allt jag tänkt. etc, etc, etc...

men. trots hela detta "egentligen" så ska jag ärligt säga att det verkligen inte är bra. jag kan inte skriva varför, kan inte förklara det.

jag kom hem och det var som att allt bara kom över mig.

samma känsla som förut, och jag fattar inte varför jag utsätter mig för det.

har man inte lärt sig något?

jag ber mig själv om förlåt helt enkelt.

för att jag rört till allt, igen.

och även om jag vet att jag kommer göra om det här misstaget igen, så vill jag ändå säga att det här var sista gången. aldrig mer.

Det är så logiskt, alla fattar utom du

ursäkta, glömde: jag är glad att jag inte är hemlös, för idag är det verkligen kallt ute.

då jag funnit ett nytt sätt att fördriva min tid på, dvs läsa bloggar till höger och vänster, har jag nu ett tips.

Damon Rasti heter killen ifråga, som är känd för nåt, jag vet inte vad eller varför. det viktiga är detta: han skriver riktigt bra saker emellanåt. mina två fynd för dagen handlar båda om kärlek, men på väldigt olika sätt. de är klart läsvärda. så, håll till godo och berätta gärna vad ni tycker!

Om Kärlek: http://damonrasti.blogspot.com/2007/03/om-krlek.html

Den Nya Kärleken: http://damonrasti.blogspot.com/2007/04/den-nya-krleken.html

såå. är helt sjukt nöjd med mig själv. tränade idag och gjorde bättre ifrån mig än jag trodde jag kunde ens! och kan inte låta bli att leka med tanken på tjejmilen. skulle jag!? njaaaaeee, inte riktigt va. eller...? hmm.

dessutom var jag duktig idag och gick inte på bio, utan sparade slantarna och tränade istället. det kändes bra, som att det finns en karaktär där inne någonstans.

ska klura mer på kärlekstexterna där uppe, sen kanske det kommer mera.

tjing, tillsvidare

förresten: om det är någon som kan tala om för mig hur man lägger in en länk lite snyggare än sådär så vore jag glad :)

okej, lite senare: ääääh.

jag skulle vilja åka någonstans, till ett hus i skogen, eller ett avlägset kloster i bergen eller till något annat ödsligt ställe, och sedan sitta där och klura på alla stora frågor. om kärlek, livet, känslor, tankar, människor. klura ut hur allt egentligen hänger ihop. eller åtminstone utforma en arbetshypotes om allt det där. något att förhålla sig till. något som är LITE genomtänkt och som inte kommer från någon hollywoodproduktion eller bitter släkting eller något naturvetenskapligt laboratorium. något man tänkt ut själv helt enkelt.

ja. där tog orden tvärt slut. det är vad jag vill, så var det med det.

hah, nu kom det fler ord. jag vill också sitta på ett fik i timmar och diskutera detta med någon god vän. det är dagens betydelse av "något trevligt". dricka kaffe efter kaffe och klura på stora frågor.

ge mig.

jag är glad att jag inte är hemlös, för då hade jag aldrig kunnat unna mig en kaffe på ett fik.

nattinatt

okej, en sak till innan det är nattinatt. bloggen fick sig ett lyft, tillsvidare åtminstone. och jag känner mig lika dum idag som igår. liksom n-a-i-v. det där ordet som jag h-a-t-a-r. nu nattinatt. 

en blogg kan väcka gammalt till liv. beks (tips på rolig blogg btw!) är ett exempel som påminde mig om robbie. var läänge sedan.

men finns det något bättre att sjunga som en galning till än "one of god's better people"? oooh. tider.

sedan påminner robbie om vissa saker som inte är lika trevliga. men å andra sidan, "dickhead" kan effektivt sudda ut alla sådana mindre trevliga minnen. den är ALLTID rätt. "one of god's better people", "dickhead" och "let me entertain you" det är tre låtar som fångar in robbie i ett litet litet nötskal.

oh yes.

so, come on, let me entertain you! behöver lite mer sådant i lajfet.

entertainment. hihi.

förstå att en låt kan få min kropp att vakna, liksom leva upp. som en fet adrenalinkick. yeees.

okej. så åter till djupet.

ibland känner man sig dum. ja, jag har skrivit att ibland blir man rädd.

och ja, ibland blir man ledsen. det är sant.

men. ibland känner man sig bara DUM.

är nästan så att jag är beredd att säga att det är värst av allt.

då vill man springa runt hela världen och skrika högt:

neeej, men haha, jag fattade väl det hela tiiiden. skulle ju bara kolla om ni var med! hahah...!

tyvärr så fungerar det inte så. det är en VÄLDIGT tråkig del av verkligheten.

ibland får man bara stå ut med att känna sig dum.

tuff skit.

kan det vara så att dumhetskänslan ligger farligt nära skamkänslan?

kanske är det därför den känns så otroligt jobbig?

hmm. måste spinna vidare på detta.

men hihi. på onsdag ska vi ha syjunta. en av de bästa idéerna på länge.

jag ska ta mig tusan baka en jordgubbspaj tills dess. klart å betalt!

köpte stickor och garn idag. nu jääklarr!

ja, jag var duktig som tusan och åkte till coop och handlade idag.

men jobbigt var det. ska överge coop. tror maxi ligger bättre till ändå faktiskt. hm. saken måste undersökas. jep.

nu så darlings.

en annan dag, puss.

men JO: jag blir inte klokare. det är mkt som är knasigt och upp och ner.

kanske är dags att finna sig i denna ström av organiserat kaos?

flyta med och inte försöka kontrollera allt hela tiden?

ett mål jag satt för läänge sen. kanske ska göra ett nytt försök till det då.

flyta med lite mer, kontrollera lite mindre.

yep. vi (läs: jag) gör ett försök, får återkomma med lägesrapport på det.

tills dess ska jag klura lite på en text inför morgondagen och lyssna på lite trevlig musik. det är en njutning bara det. så sant.

jag är glad att jag inte är hemlös, för det hade varit så otroligt kallt jämt. bland annat.

natti

söndag.

jag har sovit länge, druckit resorb, ätit frukost, diskat, städat lite, kommit på att jag glömt min älskade lillasysters födelsedag och ringt till henne två dagar för sent (skämmes, ta mig fan!), skämts över det och sitter nu och skriver blogg. och känner mig enbart tom. helt tom.

vet inte om jag bara behöver känna efter lite. känna hur jag känner.

låter helt otroligt flummigt, jag vet.

men jag känner nu precis som jag gjort hela hösten: ingen kontakt med det inre. och full panik när det inte finns något yttre att fokusera all sin uppmärksamhet på. det har hänt något med mig, jag vet att jag sagt det förut. helt plötsligt finns det något som spärrar vägen till mitt inre, den vägen har alltid stått öppen, men nu är den svår att hitta. har den vuxit igen kanske?

suck. 

ska nog kanske stanna hemma hela dagen och umgås med mig själv? inte ge mig själv något yttre att distrahera mig med. tvinga mig att se inåt.

kanske.

en annan gång.

hej då. 

logiskt. och sanningsdan.

och det kommer bara leda till nåt ont.

säkert är lovely.

vilken högst udda känsla.

kan verkligen inte bestämma mig för om jag är glad eller inte glad.

kan inte bestämma mig för om jag ska sätta mig ner och vara ledsen eller skutta ut och skratta och vara glad. kanske är jag bara där i mitten?

eller?

ääsch. det senare, att skutta runt och vara glad låter ju trevligare, så är väl smartast att försöka med det först. och fungerar inte det så kan man ju alltid sätta sig och vara ledsen.

aaight?

folkets jubel ikväll? kanske är en dum idé. men äh, jag är bra på dåliga idéer. och man lever bara en gång. kanske blir det riktigt kul, bara för att jag inte riiktigt känner mig helt pepp på idén?  man kan alltid hoppas.

lika bra att göra något roligt, vem vet, nästa helg kanske man måste deppa över en missad tenta? you never know!

ska ta något glas vin åtminstone så ser vi hur det känns. ja, så får det bli.

det sades några kloka ord idag: ser man till helheten så är ju livet faktiskt ganska bra. och så sant som det är sagt: visst, vissa saker kanske man önskar att man kunde ändra på. MEN, man har mat, roliga kompisar, bra vänner, tak över huvudet och kläder på kroppen. lite tacksamhet kanske vore på sin plats?

hahaha. oooh, kom ihåg mitt älskade uttryck!

"kåt, glad och tacksam!" 

kanske är dags att damma av det gamla härliga mottot? hihihi...fantastiskt roligt!

men hur som HELST.

nu ska jag duscha och bli snygg. eller åtminstone göra ett seriöst försök! hehe. ha en trevlig helg nu så kanske poletten trillar ner!

puss 

det finns många saker som är svåra.

elektricitet och kemi är två av dem.

nervcellers kommunikation är en annan.

fatta beslut är en och att lära känna sig själv är helt klart en.

jag lyssnar på musiken som kanske är min nu.

vill skriva allt i gåtor som ingen förstår.

vill uttrycka allt, men inte så att någon ska förstå.

jag är: tveksam, osäker, nervös, glad, rädd, peppad, arg, trött, ambivalent.

rädsla är en stor känsla.

eller, den tar stor plats.

det behöver bara finnas en liten mikrodel som är rädd och jäklar, den tar all plats. ingen annan känsla får plats. nästan ingen annan!

och får någon annan liten liten känsla plats så blir den liksom infekterad av rädslan. den tar över allt långsamt.

jag tycker faktiskt inte om att vara rädd.

rädsla är ibland nödvändig för att överleva, men ibland är den bara ett stort hinder som står mitt i vägen i livet.

just nu känns rädslan bara som en stor fet häck. som i over the hedge.

man tror nästan att den lever och vill inte gå nära för då kanske den äter upp en. och det vill man ju verkligen inte.

skulle vara snopet.

med tanke på alla planer man gjort.

hur som helst. helt allvarlig ska jag vara:

allt jag gör och säger kan och kommer vändas emot mig.

men tänk på sanningsdan. då ska allt sägas.

säkert är helt säkert något av de bästa jag hört på länge.

hihi.

u2. där har vi det.

PRECIS där har vi det.

det är en kod för så mycket olika saker.

men: ingen ska förstå något idag.

sanningsdan är inte idag.

ska skaffa mig en ljugarbänk. 

vill starta en helt ny karriär.  (oh, kent-flashback från en annan tid)

12,5 grader ungefär. stadigt skevt.

nu fjärilar. hej hopp. 

vin, mjukisbyxor och sport.

kunde inte varit bättre.

haha.

slösat pengar, ätit god middag och druckit vin.

hade jag inte vetat bättre hade jag kunnat tro att jag var en rik överklassbrud och inte en fattig student.

ibland måste man väl leva över sina tillgångar?

äsch.

man kan ju faktiskt dö när som helst. lika bra att passa på.

"lika a virgin, fucked for the very first time..."

bridget jones är alltid värt. så värt.

imorgon är det föreläsning, jippi.

hoff.

och kusin vitamin åker hem. jaha.

åter till vardagen, slut på pengaslösande och vindrickande på en tisdag.

det är okej.

så här kan man ändå inte leva. huhu.

och trots att jag är lite skev så har vissa saker åtminstone rätat ut sig.

en sak mindre ett oroa sig för. yiey.

jag tränar på min nya positiva läggning.

ser ljusglimtar i tillvaron. wiho.

med tillräckligt många käcka tillrop så kanske det fungerar. jees!

...äh.

tjingåhej

men lite senare.

för att sammanfatta allt med några få ord: men ååh.

och det var inte ett "men ååh" som betyder vad fint eller vad mysigt eller vad sött för den delen. det var ett irriterat "men ååh" som man inte kan låta bli att häva ur sig man är trött efter en lång dag och den femtioelfte saken går fel, på mycket kort tid. ett "men ååh" som med stor säkerhet följs av en stark önskan att bara sätta sig ner och ge upp en stund.

med det vill jag inte säga att min dag varit sådan, för det har den inte. bara att känslan av det "men ååh" är ungefär samma som jag känner just nu. trots en bra dag. jag vill nog bara ge upp en liten stund just nu.

jag säger det igen: livet är en skola, och ibland får man faktiskt inte riktigt godkänt.

natti

men IGEN: tusan. läser det jag skrivit de senaste dagarna, om och om igen. och jag hittar inte orden. inget stämmer riktigt med det jag försöker få sagt. det stämmer till viss del, men inte helt.

men hur jag än försöker så får jag inte till det.

jag hittar inte orden.

frick!

ger upp, som sagt.

nattinatt 

jahaja, nu var man tillbaka i umet.

är väl fina fisken, orkar inte med det där tåget på ett tag nu.

blä. och värsta sortens placering. mitt emellan två människor man helst inte alls vill lära känna närmare. yiey.

men sista timmen i bistron var trevlig. då kände jag den där åka-tåg-är-härligt-känslan. och har läst och läst, lovely.

och äntligen är mina fötter lite varma.

har fryst konstant sedan fredag kväll tror jag.

det är fördelen med att bo på andra våningen, sällan kallt på golvet. me liike.

okej. jag har grubblat fram och tillbaka nu tågresan. blivit klokare?

knappast.

men: maktub.

jag bläddrade i alkemisten hemma hos mams, och pratade med moster på festen. och med mamma också på fredag.

och allt jag kan säga är: maktub.

paolo coelho, min nya husgud. 

det blir nog bra till slut.

åh. hade ju ett så fint citat från alkemisten som jag skulle skriva ner här.

men nu har jag glömt hur det var.

hursomhelst, det var något i stil med att vi alla är så rädda för att mista det vi har, liv eller annat. men så fort vi inser att allt är skrivet av samma hand så försvinner den rädslan. och sen stod det något mer också.

får leta fram det. det var kloka ord.

sedan läste jag lite mer i elva minuter idag, och det var mer kloka ord uppradade. mina stora lästips just nu: alkemisten och elva minuter (fast jag bara läst halvvägs på den senare själv!)

ojoj. hade många ord idag. 

och sen har jag ju sovit på tåget, så nu är jag inte trött alls.

inte helt smart eftersom jag börjar nio imorgon. 

MEN. det har man ju överlevt förut, borde inte vara ngn katastrof.

intro imorgon. hoppas att kursen känns överkomlig.

och att förra tentan gick vägen. amen.

hej, nu ska jag sluta skriva. blir så surrigt.

en annan kväll. nattinatt