söndag.

jag har sovit länge, druckit resorb, ätit frukost, diskat, städat lite, kommit på att jag glömt min älskade lillasysters födelsedag och ringt till henne två dagar för sent (skämmes, ta mig fan!), skämts över det och sitter nu och skriver blogg. och känner mig enbart tom. helt tom.

vet inte om jag bara behöver känna efter lite. känna hur jag känner.

låter helt otroligt flummigt, jag vet.

men jag känner nu precis som jag gjort hela hösten: ingen kontakt med det inre. och full panik när det inte finns något yttre att fokusera all sin uppmärksamhet på. det har hänt något med mig, jag vet att jag sagt det förut. helt plötsligt finns det något som spärrar vägen till mitt inre, den vägen har alltid stått öppen, men nu är den svår att hitta. har den vuxit igen kanske?

suck. 

ska nog kanske stanna hemma hela dagen och umgås med mig själv? inte ge mig själv något yttre att distrahera mig med. tvinga mig att se inåt.

kanske.

en annan gång.

hej då.