ibland tänker jag att jag ska låsa in mig i en vecka eller två.

se till att slå av alla telefoner och datorer och bara fundera och grubbla, helt fri från intryck och händelser. hinna ikapp alla grubblerier som aldrig får bli färdiga. komma fram till en handlingsplan, besluta sig för den och sedan komma ut med ett färdigt papper. en instruktion för vidare åtgärder liksom.

sen kommer jag ihåg hur otålig jag är.

jag minns att jag inte klarar av att göra ingenting. 

jag vet med mig att jag skulle få halvpanik efter en-två dagar.

och dessutom skulle jag inte följa instruktionerna ändå.

så då lägger jag ner den planen.

men ändå, ikväll lockar den mig igen.

nu ska jag sippa vidare på mitt rödvin.

ska sista kvällen i gve ge mig mersmak eller göra mig tacksam för avfärd imorgon? det får tiden utvisa.

later duuudes.

usch.

ibland vill man bara ta semester ifrån sig själv.

jag har sista dagarna varit sjukt klumpig på jobbet.

spillde t.ex idag ut en hel kanna med vatten.

till slut orkar man inte ens be om ursäkt för att gränsen liksom är nådd, man vet att om jag låter mig själv känna mig dum så kommer jag bara börja gråta, och det vill man verkligen inte. bäst att låtsas som att det inte var mitt fel istället.

är så trött. trött på allt och mig själv.

märkte just att jag lämnat kvar en väska på jobbet också.

jag är så JÄVLA duktig.

orka orka orka. inte. med. mig. just. nu.

det är det som gör en så less: man kan aldrig ta semester från sig själv. man kan inte dra en nödlögn som att man är trött eller har andra planer. det är bara att stå ut. dygnet jäkla runt.

B-L-Ä.

hatar hejdå.

hatar, hatar, hatar hejdå.

sommaren är verkligen slut, och jag vill att allt ska fortsätta.

och ändå inte.

jag korkar upp en flaska rödvin och firar att hösten börjat.

att sommaren är slut och hösten har börjat.

imorgon lämnar jag igen.

trevlig lördagkväll alla vänner och andra som jag känner.