vad är felet dessa dagar?

kände att jag klivit upp på fel sida igår.

känner att jag klivit upp på fel sida idag.

jag känner ett smolk i alla bägare.

under dagen har känslan vuxit sig ännu starkare.

den tillvaro som känts så väldans bra länge och ofta, känns plötsligt inte som något för mig längre.

som att jag spelat ut min roll men inte förstått det, utan sitter kvar och väntar på signal om att det är min tur att agera. en signal som kanske aldrig dyker upp igen? eller har den aldrig funnits där?

är det helgen som varit som gör att vardagens känns tråkig och grå?

eller är det den kommande helgen som innefattar inget annat än jobb som sänker humöret?

nej. idag får det vara nog med överstrykningar och bortförklaringar.

så här är det nog, just för dagen åtminstone:

jag är trött på att känna mig värdelös, eller oduglig.

trött på att känna att jag kanske inte hör hemma i den akademiska världen, att jag inte har rätt att vara här, att jag inte förtjänar min plats.

trött på att alltid vara den som inte läst om den filosofen eller den teorin, som inte har hört talas om än den ena än den andra.

jag trodde jag hade så mycket att komma med. men här känns det som att jag inte har något att komma med alls.

under hela året har jag lyckats få mig själv att känna de positiva delarna, detta är utvecklande, jag kommer lära mig. snart kommer det kännas bättre.

och VISST, det blir säkert bättre. men just för tillfället och dagen är jag bara less. less på att känna att JAG aldrig kommer ha samma "symboliska kapital" och att det får mig att känna så här.

jag vill säga FUCK IT, symboliskt kapital är bara vilja att stå över någon annan. jag vill inse det, och visst inser jag det, men jag kan inte riktigt få mig själv att inte vilja dit. det är svårare.

less på dessa mindervärdeskomplex, arg på att de finns så djupt rotade i mig.

fan fan fan.

och jag är trött på att vara rädd för att någon ska vara arg på mig. att någon tycker jag gjort något fel. jag är trött på att grubbla på det gång på gång, var evigaste dag. att någon ska missförstå, missuppfatta, misstro.

idag är jag spyless på att undra om jag är en idiot, men den enda som inte fattar det. trött på att undra om min roll är utspelad eller aldrig funnits. om jag kanske borde kasta in handduken och resa långt bort istället för att finna min plats, där det finns en roll för mig att fylla.

jag är trött på att be om ursäkt för min existens till mig själv och alla andra.

fine, där är det:

idag ber jag fan inte om ursäkt.