idag hände det något som inte var så bra alls.

det hände egentligen utan att jag riktigt tänkte på det.

men nu i efterhand verkar det så glasklart.

jag hade just skrivit färdigt den sista meningen på den sista tentafrågan.

och poff, där hände det.

den lilla nervcellen fick plötsligt med sig majoriteten av alla de andra nervcellerna i strejken, och jag kommer på mig själv med att vara på väg att städa undan alla papper som har med ämnet att göra.

inser att tentan är IMORGON och att jag inte ens börjat med repetitionen ännu. dvs, jag är inte alls färdig och redo för tenta, jag ska börja repetera.

men nervcellen, den lilla jäkeln, den har plötsligt så bra argument till de andra och har plötsligt övertalat dem att helt sonika stänga ner verksamheten för att ägna sig åt något annat.

så ja, jag gav dem lite vila, gick iväg till Ida och affären och lite sånt.

men nu märker jag att de inte alls har tänkt ta upp arbetet igen.

det måste tydligen till hårdare tag.

jag får helt enkelt koka kaffe och tvinga igång dem.

suck. 

ibland händer saker väldigt fort och det är bra.

ibland händer saker väldigt fort och så är det inte så bra.

ibland vill man att överföringen skall ske på omyeliniserade axon som verkligen tänker sig för innan de bestämmer sig för att föra vidare signalen.

bildligt talat, selfcleearly.

hoff. nu blev jag trött.