Jag läste "För ett år sedan" och kände att det definitivt är dags för detta igen: Jag är tacksam för att jag inte är hemlös. 

Dessutom kände jag frustration av att inse att det som jag klurar på i stora drag just nu till stor del påminner om det jag i stora drag klurade på då. Har det inte hänt någonting i mitt huvud på ett år? Skämmigt.

 

Caroline

4 februari 2009 01:09

Det är alltid en tröst att veta att det man känner inte är onormalt. Att man inte är ensam om att jämt ha en analyslampa igång som ska dissekera alla upplevelser istället för att bara låta dem hända.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jag gillar inte detta som händer. Jag gillar det inte alls.  Ge mig något som tar min uppmärksamhet ifrån detta. Ge mig distraktioner. Nu. Helst nyss. ...

  Som medlem i gruppen med mani på metaforer presenterar jag dagens gåta:   Tre fåglar sitter på en gren. Den första sitter innerst och håller stadigt i trädets stam. Den andra sitter ytterst, och balanserar på den svajande, sköra grenen. Den tredje ...

  Jag har haft en pretty damn bra söndag:   Började med att jag tog mig upp vid nio, trots utgång och en hel del öl igår. Kände mig oerhört nöjd med den starten. Kollade Vasaloppet och kokade den traditionsenliga söndagsgröten, höll utkik efter L, me...

  Det är en ganska skön känsla när man känner det som att man återfår kontrollen över något. Kontroll är en skön känsla.   Jag önskar att den inte fick mig att må så bra, kontrollen. Men det gör den, tammätusan att den gör.    Nu ska jag sova hade ja...

  Jag ser fram emot att resa imorgon. Okej, jag kommer vara spyless innan jag är framme. Men jag ser fram emot att läsa lite skolgrejs, titta lite film, lyssna på musik, filosofera.   Jag undrar om den där bussresan som planerades förut kommer att bl...