det är kväll.

och jag känner mig lite ... drained, vad är svenska ordet för drained?

kanske är fel ord, men hittar inget bättre just nu.

imorgon ska min hjärna bli magnetröntgad.

jag är rädd till viss del. för att de ska hitta något som inte ska vara där.

jag är orolig, för att jag ska få panik och upptäcka att jag kanske har akut klaustrofobi.

nervös, som alltid när det gäller något som har med sjukvård eller tandvård att göra.

jag tror att jag är glad, jag är nöjd med tillvaron.

problemet just nu är nog bara att jag störs av min oro för olika saker.

jag har det problemet. är alldeles för känslig för detaljer, därför kan ett enda ord eller en mening få mig att liksom snubbla i tillvaron.

jag undrar över sådant. tänker på sådant.

jag vill kunna strunta i detaljer, se helheten och kanske kunna nöja sig med det. strunta i mikro och hålla sig till makro. går det att lära sig? 

så det här, idag. tror att jag är glad över det, att det blir bra.

varför ska jag ändå oroa mig så förbaskat över det?

idag pratade jag med en klasskompis om att leva i nuet och kontroll.

jag vill ha mer nu, mindre kontroll.

kan en människa lära sig att må bra utan kontroll?

om jag känner att jag mår som bäst när jag har kontroll, går det att förändra? kan man lära sig att leva och vara nöjd utan kontroll?

visserligen kanske det hela tiden handlar om en illusion om kontroll, snarare än verklig kontroll. men kan man klara sig utan illusionen då?

slutsats: mer makro, mindre mikro och mer nu, mindre kontroll. 

ja, man ska sikta mot stjärnorna. det tror jag faktiskt på, på riktigt.

har en uppsjö (ett av mina nya favoritord) av tankeslingor som jag vill få ner, men det får räcka för idag.

nya slutsatser en annan dag.

nu ska denna lina sova. gott, förhoppningsvis.

lev bra.